Sista kvällen med Hela familjen.....

Tiden flyger fram, det måste vara så alla mödrar känner med alla minnen, när dom öppnar ögon första gången, när dom tar första steget, när dom äter riktig mat förstagången, när dom går på toa själv förtsa gången när dom piper ett ljud som hej till dig förta gången och sen det som alla mödrar aldrig vill minnas - sista gången. Sita gången man ses, sista gången man gosar tillsammans, kramas. Sista pussen. Sista morgonen. Sista måltiden. Snart kommer den och det känns tungt. För tiden flyger fram men snart ska dom resa bort - snart ska dom få en ny mamma. Men små barn växer upp, man måste lära sig klippa navelsträngen fast det är svårt för man min när bäbisarna var små oskyldiga hjälplösa och älskvärda, nu är dom stora och ska få leva sitt liv hitta eget hem eget revir börja om på nytt med nya egna familjer, det är bara att ta ett djupt andetag tacka för det som var glädjas över det man fick och hoppas att man gav de små en bra start en god uppfostran och tillräckligt mycket kärlek föra att klara livet där ute....

ovan: 1v gamla har dom inte äns öppnat ögonen! Som små damtussar...
Nedan: sista kvällen ALLA låg hos mig i sängen... som om dom visste..

Idag är dom stora stolta självständiga individer med mycket passion charm och kärlek. 

Igår Var sista kvällen med hela familjen samlad, för nu ska dom splitras flyga ur boet pröva sina vingar, få nytt hem. Egna familjer att ta hand om älska och bli älskade av. Egna revir att försvara och vara stolta över. Det är fint och det är sorgligt... Nu börjar det... kl 20. lämnar Raad oss!