The End - * Harry Potter * - slutet på en saga - Dödsrelikerna (the Deadly Hollows) del2.

The End. 

Slutet av en era - att fyllas med tomhet, saknad, nostalgi och värmande minnen.

Jag minns när jag började läsa böckerna, hur fäst jag blev i karaktärerna och sögs in i den värlsdbild som hon bjöd in sina läsare till, det var med övertygande och gripande kraft som hon van alla våras hjärtan. Det är med sin hyllade skrivar glädje  JKR förmedlar sin fantastiska episka saga som har älskats över generationer och väckt nytt liv i Fantasyn. Vi vet att det är en stor utmaning att filmatisera så älskad litteratur, att lyckas charma och trollbinda både de nitiskt kritiska läsarna men även en bredare filmpublik. Filmens medium är ju nått helt annat än bokens! Men tråtts detta och tråtts att flera olika regissörer kämpat för att göra dom rättvisa har filmatiseringen inte bara blivit en succé  den har välkomnats helhjärtat av de trogna fansen. Kanske är det ändå så att det har varit till en fördel att olika regissörer tagit hand om de olika etapperna? Om man ser till rå-materialet: Böckerna så inser man att hon skrivit för en publik i nuet, att barnen ska läsa den första delen fastna för karaktärerna genom en slags unik gemenskap  att rellatera till och sedan växa i takt med att karaktärerna växer, detta innebär givetvis att fokus flyttas och nya agenda utvecklas, i samma takt som man växer upp och ser värden med andra ögon får man se en mörkare, råare, grymmare värld. Likväl skilldras händelser, känslor, intensivare för en mer mogen publik och så i slutet får man känslan (spec i förra filmen) att hon vi få vår generation att inte glömma vad livet ändå går ut på, värderingar, prioriteringar och hur de val vi gör påverkar vår värld.  Den publik som framför allt läste och "växte" med böckerna hade aldrig upplevt "kriget" vi lever i eftertiden, i minnet av förintelsen, fachismen, de stora världskrigen - som man ser så tydliga liknelser till, inte bara i böckerna men även i filmerna. I den näst sista filmen upplever jag det att dom vi tilltala den vuxna publiken inte "action-stinna ungdommar" utan snarare stärka djupet känslan av hoplöshet, ensamhet och hjälplöshet genom att gestalta en känslomessigt tungre djupare underton. Det passar sig till boken - Och det var ett måste att dela på den sista boken. Som enligt mig inte rättfärdigade det intensiva slutet. Hon började med stor passion som alltid men sen klämdes det i förmycket utan att lämna andrum åt sorg eller för reflection,  "för att hinna med och få det överstökat" genom att dela på 7:e boken i filmerna fick sagan möjlighet att både lyfta fram de tunga budskapen och invaga läsaren i en mer total insikt i atmosfären av terror, skräck och sorg som ett krig innebär, i slutet fick sagan åter ta plats på scenen och leva ut i all den pompösa magiska kraft i å med de små minutsiösa känslosamma delmomänten, de gripande still bilderna och heroiska striderna samt citaten fick de ändå sin fullände blommning. Ja, man kan klaga på detaljer, på missar och blunders men jag var nöjd eller mer än nöjd jag var tillfredställd och som en av de som läst böckerna och vuxit upp med dom kan jag säga att även det varit en svajig resa med upps´n´down´s är det ett slut att räkna med.....

Igår var altså The End.... Efter månader tillsammans veckor av slit så fylls jag nu av ohämmad tystnad och tomhet, det kommer ta sig, vi visste att det skulle bli så. Men igår natt när jag skulle sova ville jag göra som Mattis i Ronja rövar dotter och tjuta ut "du fattas mig!" ja ni där ute vet nog hur det känns. 

Det blev en sista sväng efter jobbet fick gå efter lunch för att hinna hem hämta grejer+katter å bli upplockad av gammelhusse som ställde upp och körde oss till djursjukhuset i Alvik för att röntga benet (bitskadan) därefter begav vi oss till kattstallet som hade bestämt att behålla Plumsan + mamma där så dom kunde ta över vården från och med nu. Till er raringar som undrat varför det blev så, jag vet själv inte så mycket, vi erbjöd oss att ha kvar dom, men i detta läge har vi ju inget av säga till om, kattstallet gör såklart det dom tycker är bäst och vi hoppas att det blir bäst i längden. Nu kan vi bara hoppas att dom ger plumsis all kärlek och omvårdand dom kan och att han blir helt frisk snart! It was The End.

Lägligt nog beslutade jag och sötnosen för att ha snyft/goskväll tillsammans så vi hyrde Harry Potter Dödsrelikerna del1 på DVD och såg den hemma till en smaskig Pizza! Sedan bar det av till stan för att se  Del 2. på Bio Park med lite andra vänner. Kändes passande att se sista filmen ikväll så här i slutet av ett kapitel. 

<3

men som den som envist sitter kvar efter eftertexterna och väntar ska ni nog få se att det kommer lite till ;)