Va ska vi göra med stackars vilda Mamma Akiki?

Mammsen till kattungarna är ju en äkta vildkatt som troligen aldrig haft ett hem som jag berättade i första blogg inlägget Det kändes ibörjan som att det gick frammåt, att hon började vänja sig vid oss. Jag var noga med att blinka ibland när jag tittade på henne och tillslut kom hon fram och la sig mitt i rummet på golvet för att dia istället för lilla kattlådan/buren som var hennes trygga gömställe med bäbisarna... jag kunde klappa henne ibland efter maten som tack tror jag( kanske var hon lite paralyserad i början av allt nytt men jag rörde försiktigt vid henne  lite så hon skulle vänja sig och det gjorde hon) och hon åt från min hand jag var inte rädd för henne men en dag upptäckte hon "under sängen" och efter att hon flyttat in där blev hon en riktig fröken - Fräs!

Ett problem är att hon helst inte ska lämna sovrummet precis som ungarna som fortfarande diar och behöver henne nära, ett annat är att sen hon flyttade in under sängen kan jag inte skämma bort henne med "mjau - aborre" som hon älskar för hon äter inte när det ligger mitt i rummet som kattungarna, speciellt inte efter incidenten med "gravad lax" - köpte en hel file till påsk efter att ha skärt bårt det mesta var det mycket kvar på skinnet som jag tänkte hon skulle få mumsa på och la fram på en tallrick, mitt i natten väcks jag av en obeskrivlig fisk stank ( vi får ju inte ha fönstret öppet pga katterna) och jag inser att ungarna och mamman slitit sönder fisk biten från tallricken och släpat runt den under sängen hela natten med mycket glädje, förtjusning och underhållning till mitt stora förtret.... Samma sak var det när jag la in en tallrik maju- halva skålen låg vält under sängen och kattungarna lekte i smeten inte lätt att städa det parkettgolvet! Så nu blir det torrfoder undersängen och vatten vid kanten och mat på plastmattan mitt i rummet - punkt!

Jag var på kattstallet i Åkeshov som familjen kommer från och frågade vad jag skulle göra nu och de föreslog att jag skulle ta bort benen från sängen - lixom tvinga henne att vara hoss oss- då finns det nte så många ställen att gömma sig på så hon kanske blir stressad? Eller så vänjer hon sig snabbare?
Jag undrar om det finns nån därute som har nått förslag? För jag vet att det finns flera blåggande eldsjälar som lyckats konvertera en skygg katt till en vän :)
* tack till kattfamiljen.se : att-tamja-en-skygg-katt för bra reflektioner!
"Dom bodde under vår säng ett par veckor men jag märkte att dom mer och mer ville utforska lägenheten så när dom kom fram så var vi bara lugna och försökte att inte stirra på dom alldeles för mycket. Det är verkligen viktigt med skyggisar, man får INTE stirra på dom. På kattspråk betyder det att man är väldigt dominant och kanske hotfull. Så tittar du på en skyggis så skall du blinka sakta ett par gånger och sen titta bort. "

* Dessutom tänkte jag tipsa om en länk med Tänkvärda Tankar om katter, varför har katten så dålig status och varför "dumpas" så många katter? Älskar djur är uppvuxen med hund och har just DÄRFÖR inget eget djur jag är en ung tjej på 24 år med hela livet framför ett djur en hund/katt lever kanske min livstid det är ett ansvar som man måste ta hänsyn till, vill man resa flytta utomlands osv kanske man ska tänka en och två gånger innan, visst kattungarna är underbart söta men sen blir dom stora katter som förtjänar minst lika mycket kärlek i kanske 24 år till!? .. Då kan man ju passa på att vara Jourhem :) och göra lite nytta på köpet, ex så betalar vi det mesta av vår kattmat och kattsand till familjen vi har för att underlätta kattstallet man får tänka på att ta ansvar på sitt sätt och att det är en organisation som behöver allas hjälp - även ditt!